Evenemang

Vi ses första gången coronasäkert vid våra träd i Tunaparken!

Enklare lunch i form av baguette serveras. 

Väl mött!

Hur bygger man energieffektivt? Det handlar om "det goda klimatskalet" enligt Johnny Kronvall, professor emeritus i Byggteknik vid Malmö universitet och Senior Advisor vid StruSoft AB. Vi får bland annat veta vad ett gott klimatskal innebär och vad det betyder för byggnadens ekonomi, trivselfaktor, miljöpåverkan och långsiktiga hållbarhet. Mer om Johnny Kronvall: https://sv.wikipedia.org/wiki/Johnny_Kronvall

I sommar har det gått 20 år sedan de första trafikanterna åkte över Öresundsbron. I år firas det jubileum med olika aktiviteter. Marie Romare, marknadschef för företagsmarknaden, ger både tillbakablickar och framtidsvisioner för den vältrafikerade rutten till Köpenhamn och Europa.

...och vad vi gör med ljuset. Kiran har en bakgrund som praktiserande arkitekt med inriktning på miljöanpassade bostäder. Hennes forskning vid Institutionen för arkitektur och byggd miljö handlar om välbefinnande kopplat till ljus och mörker och vakenhet och sömn. Hon kommer bland annat att berätta om mervärden hos LED-ljus och hur ett energieffektivt individanpassat belysningssystem kan förbättra dygnsrytm och sömnkvalitet. Mer om Kirans forskning här: https://portal.research.lu.se/portal/sv/persons/kiran-maini-gerhardsson(4b431495-7c68-457b-bfa1-b4f0390eff40).html#Översikt

https://www.svenskakyrkan.se/lundsstift/biskop-johan-tyrberg

Hur ser en hållbar organisation egentligen ut? Hur ska man mäta, jämföra och förstå sina egna och andras prestationer inom hållbarhetsområdet? Kan vi genom att mäta prestationer undvika greenwashing, bluewashing eller till och med SDG-washing där företag utger sig för att vara hållbara och miljövänliga utan att egentligen vara det? Susanne Arvidsson, docent vid Företageskonomiska institutionen vid Lunds universitet, är koordinator för samverkansinitiativet: Enhanced value relevance and credibility of sustainable information (EVRACSI), där organisationer som European Environmental Agency (EEA), Skatteverket, AP fonderna, Revisorsinspektionen, företag, intresseorganisationer och forskare ska hjälpa företag att blir mer hållbara. 

Före detta Polismästaren i Lund, Holger Radner, berättar om 30 novembermarscherna i Lund och hur polisen hanterade de oroligheter som blev konsekvensen när Karl den XII-firare och motdemonstranter drabbade samman. Vi får också eventuellt veta vad som händer med den nyinrättade Trygghetskommissionen i Lund. 

Foto: Jonn Leffner

S Ola Thulin har Rom som sitt andra hem. Vistelserna i staden är många och långa - få kan berätta om stadens egenheter med sådan inlevelse som S Ola, och vi får dessutom en unik inblick i ett urval av de bästa bilderna tagna i staden på andra sidan Tibern. 

Distriktsguvernör 2020-2021, Stefan Knutsson Lomma-Bjärred Rotaryklubb. Stefan Knutsson arbetar med ledarutveckling och förändringsledning i sitt bolag Creativity Management AB.

Hösten 2018 föddes världens första genmodifierade människor. Födelsen av de kinesiska tvillingarna Lulu och Nana har drivit frågorna om genteknologins möjligheter till sin spets. På vilka sätt kan vi bygga om våra kroppar? Kan vi bestämma våra barns egenskaper? När ska tekni­ken användas och vem ska fatta de besluten? Läs mer: http://www.kornfeldt.se/manniskan-i-provroret/

Torill Kornfeldt är vetenskapsjournalist och har rest över hela världen för att studera utvecklingen av gentekniken. Hon är aktuell med boken "Människan i provröret: reportage från genteknikens frontlinjer".

Varför är Stringhyllan en klassiker men inte bokhyllan Billy? Och vad gör Lamino-fåtöljen till århundradets möbel medan Norrgavels Länstol inte ens kommer upp i klassikernivå? Dessa och flera frågor kommer Anna Wahlöö att besvara. Anna är Fil. Dr., författare till boken "Att göra en klassiker", konstvetare och undervisar på arkitektprogrammet vid Lunds universitet.

Friska, vakna hundar har kalla nosar. Ronald Kröger, professor i Funktionell Zoologi, och hans forskargrupp har upptäckt att noshudens låga temperatur gör att den är extra känslig för uppvärmning. Den kalla nospegeln av en hund är så otroligt känslig att den kan känna av en varm kropps värmestrålning (infraröd strålning) över tiotals meter. Ronald kommer också att berätta om de känsliga strukturerna i nosens speciella hud och hur huden kyls ner. De fyrbenta kollegorna i forskargruppen får smaskigt hundgodis för sina ”mödor” och är alltid ivriga att jobba.